.

Pinnarna vid kassorna? what are they called? whatever, ni vet dem pinnarna man lägger efter sig för att på något sätt markera sitt revir att det här är min plats och det är din. Man blir sådär töntigt glad när personen framför tar intiativet att lägga pinnen efter sin mat på kassa-bandet.

Panodil, Alvedon, Iprem, mumma! detta har vart mitt "käk" dem senaste dagarna och dem underhåller mig pretty good. Det enda jag behöver göra är att svälja så vips inbillar man sig att man mår bättre trots den oerhört äckliga smärtan av stygn som skaver och mitt saliv med en karaktär av människoblod.

Bananen, den stackars lilla bananen jag fick i mig häromdagen gjorde mig så lycklig. hur kan man inte gilla den? den är gul? vilket gör att den syns i affären , den är böjd? tänk er själva att växa upp med världens sämsta hållning, den är stark den jäkeln! och jag satt och va exalterad när pappa mosade den på en tallrik som jag sedan med ganska nöjd mage slurpade i mig.

Blodets smak, Jag kan lova er att det hade underlättat att vakna på morgonen utan att kännas som jag har suttit och tuggat på en spik. Varför smakar blod järn? WHY!? visst vi har järn i kroppen och blabla. men kan det inte bara låta blodet vara så kan det smaka typ... nada, nothing, vatten, saliv, mjölk, vad som helst utan järn tack.

Grammatik, Ja, varför inte ta och beskriva lite ord genom att placera in dem i olika grupper av ord? och varför inte döpa dessa grupper till oförståliga namn som man automatiskt sätt raderar ut ur hjärnan? och varför inte när vi redan delat in orden i grupper, även ha lite små kategorier i grupperna att lägga in orden i? WHAT THE HELL DO YOU WANT FROM ME!?

Mina ben, jag vet inte vad jag ska göra av dem, hur jag än sitter så är dem ivägen. Och det finns ju inget värre än att sitta rakt upp&ner på en stol. Jag känner mig så extremt.... rak? jag vill liksom kura ihop mig till en boll och krama om mig själv. men nej? för då har jag benen uppe i ansiktet och det finns ingen plats att lägga dem.